Eget kapital kan enkelt beskrivas som
Eget kapital = Tillgångar - Skulder
Eget kapital är i teorin det som finns kvar om bolaget säljer alla sina tillgångar och betalar alla sina skulder.
Normalt sett så ligger eget kapital på skuldsidan i bolagets balansräkning. Man kan då tänka på det som en skuld till bolagets ägare. Om ett bolag går med vinst kommer tillgångarna att hela tiden växa jämfört med dess skulder. Det egna kapitalet (skulden till ägaren) ökar med vinsten.
Om skulderna i bolaget är större är bolagets tillgångar, vilket sker ifall ett bolag går med förlust i för stor utsträckning, så finns inget eget kapital. I praktiken betyder det att en del av bolagets skulder inte går att betala eftersom tillgångarna inte räcker till.
Ett aktiebolag som har större skulder än tillgångar kan bli föremål för en rad lagar och tvångsåtgärder som syftar till att skydda bolagets borgenärer.
Aktieägartillskott
Ett sätt att undvika att bolagets skulder blir större än dess tillgångar är att öka det egna kapitalet med ett aktieägartillskott.
Ett aktieägartillskott är en ”formlös nyemission”, dvs det krävs ingen formell ändring av aktiekapitalet utan det räcker med att en aktieägare bestämmer att göra ett aktieägartillskott.
Ett aktieägartillskott kan vara villkorat (dvs inlånaren vill ha tillbaka pengarna) eller ovillkorat (den specifika inlånaren har inga återbetalningskrav).
Aktieägartillskott görs genom att man sätter in pengar i bolaget och säger att det är ett aktieägartillskott (eget kapital). Då ökar man bolagets tillgångar utan att öka dess skulder. Alternativt, om ägaren redan har lånat in pengar i bolaget, så omvandlar man inlåningen till ett aktieägartillskott, dvs man minskar bolagets skulder.
Skillnaden mellan inlåning från aktieägare och ett aktieägartillskott är bl a följande
- Aktieägartillskott är ej räntebärande
- Aktieägartillskott kan enbart återbetalas när det ej längre behövs i bolaget, dvs det egna kapitalet är återställt och när en bolagsstämma har beslutat att det går att återbetala.
Det är en stor fördel att dokumentera aktieägartillskotten skriftligt (förutom i bokföringen) så att det enkelt går att följa vem som gjort tillskotten och när.
Ett aktieägartillskott kan räknas som anskaffningsvärde när/om aktierna säljs eller bolaget upphör. Det kan även räknas som en fordringsrätt (och då ej anskaffningsvärde) beroende på hur avtalet om avyttring formuleras.